Allt fler människor bosätter sig i städer och utnyttjar den i sin vardag. Det kan vara långt till rekreativa platser som omkringliggade natur och parker. Därför tror jag att gatorna i Staden kommer få större betydelse för människans vardagsrekreation. För att kunna planera för vistelse i Staden tycker jag det är viktigt att känna till vilka faktorer som bidrar till att människan vill vistas där. Det här kandidatarbetet behandlar vilka faktorer som bidrar till att människan vill uppehålla sig på gator i Staden för någon form av rekreativ aktivitet.

Hemma i Staden - bostad för äldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgångspunkt från trygghetsbosteden. De äldre har en egen lägenhet med tillgång till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter Staden och boStaden samman..

Uppsatsen handlar om illegala immigrationen och dess effekt i Staden Rom. Europa möter idag ett stort problem för att stoppa illegala flyktingar från att ta sig över gränsen till kontinenten. Immigrationsvågen har ökat kraftigt de senaste åren och var ett av de största diskussion ämne i EU toppmötet i Bryssel juni 2003. Italien är en av de Europeiska länder som har blivit en port för illegala immigranter för att komma in Europa.Syftet med uppsatsen är att ge en bättre uppfattning för sambanden som finns mellan illegal immigration och Staden Rom. Undersökningen i uppsatsen behandlar den illegala immigrationens omfattning och karaktär som ett fenomen i Staden Rom.

För att locka nya invånare och turister strävar många städer efter att ge Staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll Stadens parker kan spela för Stadens identitet genom att intervjua invånare i Uppsala och företrädare för trädgårdar och parker i Staden. Parken är betydelsefull för Stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktär åt Staden. Parken har även betydelse för individens upplevelse av Staden beroende på hennes föreställningar om parken. Detta kan bero på parkens tillgänglighet och attraktivitet och även på hur stor kunskap om platsen man har.

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö där arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas på ett fruktbart sätt. Det är en stad som är rik och levande för alla människor"..

Luleå stadskärna brann ner till grunden den 11 juni 1887. Syftet med uppsatsen är att utreda hur stadsplanen arbetades fram och genomfördes när Staden skulle byggas upp på nytt. För att sätta processen i ett sammanhang har jag också gjort en jämförelse med Sundsvall och Umeå som båda brann ner år 1888. Under åren som följde efter branden påbörjades och avslutades mängder med olika byggprojekt i Luleå. Befolkningsmängden ökade, både till följd av urbaniseringen och till följd av industrialiseringen.

Arbetet studerar de odefinierade platserna i Staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som står i kontrast till de planerade och funktionsbestämda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och användning i Staden men så behöver fallet nödvändigtvis inte vara. Beroende på vilket sätt man vill framhäva dessa odefinierade platser i Staden används olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts på fyra olika författares definitioner av icke-platser.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa Staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner..

Förslag på hur Arkitekturskolan kan ritas och programmeras om för att bli en offentlig byggnad i Staden som ger mycket tillbaka till Stockholms invånare. Form och program är utformat att ge alla som befinner sig i och utanför byggnaden en ny syn på Staden där inte bara gatuplan är offentligt och takplan är privat. Runt byggnaden slingras sig en offentlig promenad som leder upp till det öppna takplanet med bra utsikt över Staden. Byggnaden har delats upp för att skapa torg på plan 2. GA är en offentlig plats likt en galleria 2.0..

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan Stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och Staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när Staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande Staden. Studiens resultat består av två delar.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa Staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och argumentera för att city branding kan användas som verktyg för att tillvarata resurser i Staden. Analysen sker utifrån teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag använder mig också utav teori kring entreprenörsStaden då jag menar att den tillväxtkultur som entreprenörsStaden präglas av ger viktiga ledtrådar till vilka prioriteringar som görs i Stadens varumärkesarbete. Mitt empiriska material består av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar på hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i så fall hur, Staden verkar för att befintliga sociala och kulturella värden inkorporeras i varumärket Malmö.

Centrala Skellefteå har en rutnätskaraktär och i Stadens periferi återfinns en trädstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan Stadens centrum och periferi, Trädgårdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriär. För att kunna minska denna barriär måste vi vara medvetna om att Trädgårdsgatan är ett offentligt rum kopplat till Staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, där redovisas hur Trädgårdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i Staden. Resultatet fokuserar inte bara på Trädgårdsgatan som ett stadsrum, utan även som stadsrum kopplad till Staden som helhet.

Någonting händer i Stockholm, någonting strävar uppåt. Staden som tidigare utvidgat sig genom nya förorter och nya kollektivtrafiknät har bytt riktning. Det är inte längre de horisontella spåren som sträcker sig ut från stadskärnan som visar vägen för expanderingen. Det är en ny längtan efter vertikala riktningar där Staden förtätas på höjden. Stockholm har tagit sikte mot himlen. Den stad jag föddes och växte upp i håller sakta på att förändras, detta är något jag är säker på.

Centrala Skellefteå har en rutnätskaraktär och i Stadens periferi återfinns en trädstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan Stadens centrum och periferi, Trädgårdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriär. För att kunna minska denna barriär måste vi vara medvetna om att Trädgårdsgatan är ett offentligt rum kopplat till Staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, där redovisas hur Trädgårdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i Staden. Resultatet fokuserar inte bara på Trädgårdsgatan som ett stadsrum, utan även som stadsrum kopplad till Staden som helhet.